Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida

Förord

Bibeln är en unik handbok för livet. Exempelvis vill den:
  1. genom sin undervisning visa oss vägen till ett rätt förhållande till Gud och våra medmänniskor,
  2. genom sin frälsningshistoria varna oss för att göra om andras misstag,
  3. genom sina profetior ge oss framtidshopp både för livet och i evigheten. Det som Gud lovat genom sina profeter för vår tid, kommer han också att fullborda.
Serie 1 vill framför allt ge oss ett svar på frågeställningar kring punkt 1 medan
Serie 2:s mini- och miditexter ger motsvarande överblick av frälsningshistorien och framtiden.
Serie 2:s maxi- text som följer här nedan vill framför allt hjälpa oss att bättre kunna förstå vårt nuläge och vår framtid med hjälp av profetiorna. Texten följer i huvudsak Uppenbarelsebokens kapitelindelning, med inskjutna förklarande avsnitt där så behövs.

1. Olika inställningar till profetiorna.

När det sen gäller folks inställning till Bibelns profetior över huvudtaget, så
vill jag varna för följande tre ytterligheter:
  1. att saklöst förkasta all profetia.
  2. att oreserverat acceptera varje tolkning bara för att den låter tilltalande eller förnuftig.
  3. att visserligen tro på profetiorna, men sitta så fast i inlärda tolkningsmodeller att man blir helt oförmögen att känna igen verkligheten.
Ett typexempel på den sista felaktiga inställningen var de skriftlärda på Jesu tid. De kände väl till profetiorna om den utlovade Messias, men de var så förblindade av sina egna tolkningar att de inte kunde känna igen Jesus Kristus som deras Messias:

2. Hur försöker vi förstå profetiorna rätt ?

Huvudreglerna när det gäller vår möjlighet att förstå profetiorna rätt är: ( enligt Dan 12: 4, 9-10 )
  1. att många förblir förseglade och därmed obegripliga intill ändens tid, dvs. de kommer inte att kunna förstås helt rätt förrän deras uppfyllelse är aktuell.
  2. att kunskapen då växer genom att många i ändens tid börjar studera dem ivrigt men,
  3. att ingen profetia trots detta kan tolkas rätt, med enbart människans eget förstånd. Till detta behöver vi den Helige Andes hjälp och ledning, precis som författarna behövde det (2 Petr.1:19-21)
  4. precis lika oförmögna är vi till att enbart med det egna förståndet tolka tidens tecken rätt, dvs. var i det profetiska skeendet mänskligheten befinner sig just nu. (Matt. 16:3-4)
  5. I viktigare frågor gäller att vår tolkning helst bör harmoniera med Bibelns helhetssyn eller åtminstone stödjas av 2-3 andra bibelställen. Den får inte heller stå i strid med något annat entydigt bibelställe,
eftersom "SUMMAN AV DITT ORD ÄR SANNING."(Ps 119:160)
Bibeln kallar därför de människor för "ädla och förståndiga" som inte bara lyssnar, utan också ger akt på det de hör så mycket att de anstränger sig med att själva pröva sanningshalten i det som sägs, genom bibelstudium och bön om den Helige Andes ledning. (Apg. 17:11-12)

Aposteln Petrus säger härom "Desto fastare står det profetiska ordet för oss, och ni gör väl om ni ger akt på det, som på ett ljus i vildmarkens mörker, tills dagen gryr" dvs. till Kristi andra tillkommelse. (2 Petr.1:19)

Jag tror därför inte alls, att allt jag nu säger i denna bildserie är helt rätt. Men jag hoppas:

3. Det profetiska perspektivet

Ett nyttigt tips på den vägen gäller det profetiska perspektivet. När en profet skildrar sin syn, är det som om han står på ett berg i Alperna och försöker beskriva de bergstoppar han ser. Då är det:
  1. inte alls säkert att han ser alla toppar som finns i terrängen framför honom. En mindre topp kan ju ligga dold bakom en större. Den toppen kanske vi i stället kan finna hos en annan profet.
  2. Slutligen har det visat sig mycket svårt, både för profeten och oss, att uppfatta tidsperspektivet rätt. Det är lika svårt som att försöka uppskatta avståndet rätt mellan två bergstoppar.
  3. Ibland visas slutmålet först, och därefter följer flera detaljskildringar på vägen dit.
    Det greppet finns påtagligt i Uppenbarelseboken och det greppet använde redan profeten Jesaja i sin bok. I Jesaja 11 ges först löfte om Frälsaren och hans tusenårsrike. Sen beskriver Jesaja senare i samma kapitel att vägen dit går via judarnas församlade till Israel från en förskingring över hela jorden. Förskingringen skedde år 70 -135 e.Kr. och hopsamlandet pågår som bäst. Först i kapitel 53 beskrivs Jesu offerdöd på korset i detalj, trots att den inföll nästan 2000 år tidigare än vår tids hopsamlande.
Maxi-texten följer i huvudsak Uppenbarelsebokens kapitelindelning, dock med inskjutna förklarande avsnitt där så behövs.

Längre förklarande avsnitt återfinns i den Profetisk/Tekniska bilagan.

Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida