Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida

mini midi maxi

Bild 1.1 Valet av livsväg

1.1 Allmänt

Vi ställs dagligen inför olika valsituationer.

Ju mer utvecklat vårt samhälle är, desto fler blir valen. Frågor som Du därvid helt säkert ställt dig någon gång är: Har livet en mening? Varför lever jag? Spelar det någon roll hur jag väljer? Det här är livsviktiga frågor som kräver förnuftiga svar och därför har under historiens lopp flera stora män, filosofer, författare och religionsstiftare försökt att besvara dem utifrån den kunskap de ägt.

Rent allmänt tror jag att vi kan tala om val på flera nivåer:

Bibeln är en av världens mest spridda och lästa böcker. Enligt Bibeln finns det en Gud som skapat människan och som därför också har en mening för våra liv, både för denna tiden och för evigheten. Vidare skall alla människor en gång uppstå från döden, för att inför evigheten få en rättvis dom för sina gärningar, vare sig de är onda eller goda. ( Upp. 20:13 samt bild 2.26)

Då kan tom enkla val få evighetsbetydelse speciellt när de är uttryck för den valda livsstilen. I så fall är det långt ifrån betydelselöst hur vi väljer.

Trots att Bibeln är relativt väl spridd i Europa, har dess budskap under 1900-talet inte vunnit någon större acceptans i våra samhällen. Skälen härtill är säkert fler än att kyrkorna varit för dåliga att kommunicera med folket.

Folket har också genom många s k. upplysningsfilosofer under de senaste 200 åren förmåtts att tro, att man genom Darwins och Freuds teorier fått bevis för att Gud inte existerar.

En läsvärd bok som både presenterar flera upplysningsfilosofer och avslöjar konsekvenserna av deras läror är den norska boken "Fallna Gudar och den nya världsordningen" av Aril Edvardsen.

Darwins utvecklingslära ser människan närmast som en produkt av arv och miljö samt slumpens lyckade spel. Den Freudska psykologin reducerar sen människan från att vara skapad till något av Guds avbild till nästan enbart ett djur vars främsta drivkraft är att tillfredsställa sina begär.

Därmed skulle också livet sakna en djupare mening och den "upplysta människan vara fri att göra som hon själv vill" utan att behöva besväras av något evighetsansvar för sina gärningar.

Eftersom denna uppfattning ju verkar behaglig för många, har den vunnit stor popularitet och starkt påverkat livet i våra samhällen genom undervisningen i skolorna.

 

Men modern forskning har visat att världen är mycket mer komplicerad än man trodde på 1800-talet.
Och några hållbara bevis mot Guds existens finns inte längre.
Tvärtom förefaller tron på en Skapare mer förnuftig än någonsin.
(se maxi -texten till bild 1.2- 1.5) Vidare har nackdelarna med den falska frihetssynen allt mer börjat bli uppenbara.

1.2 Vår tids nya moral

Hela vår västerländska samhällslagstiftning bygger i grunden på antagandet att de flesta människor innerst inne vill göra rätt. Det här synsättet var säkert berättigat så länge som kyrkan, lärde folk att varje form av lögn och stöld är fel. Brott mot Guds 10 bud skulle därför alltid komma i dagen och bestraffas, om inte förr, så åtminstone vid den yttersta domen.

Nackdelen med den "fria och upplysta människan" gör sig nu gällande

Eftersom bildserien framöver mest kretsar kring det personliga området, skall vi här i korthet säga något om den försämrade affärsmoralen. Etik och moral bildar affärslivets smörjolja. Ju bättre spelreglerna följs, desto lättare går det att göra affärer. För 30-40 år sedan räckte det därför ofta med muntliga avtal.

Allt detta leder till att själva grundvalarna för marknadsekonomin allt mer undergrävs. Till slut blir det hela samhället som förlorar. I Italien som kanske är värst drabbad i väst- Europa, startade man därför i början av 1990-talet en upprensningskampanj mot mutor. Av de 650 "hedervärda" medlemmarna i nationalförsamlingen förväntades 150 bli ställda inför rätta för korruption under 1993 som därmed blev kallad för möjligheternas år.

1.3 Vår tids folksjukdomar

En modernare psykiatri forskare än Freud är f.d. professorn V Frankl. som skrivit 27 böcker. En del finns översatta till 19 språk och har sålts i miljoner exemplar. Frankl, som märkligt nog råkade bli chef för samma klinik i Wien där Freud på sin tid verkade, har en helt annan uppfattning om människan. Frankl går för det första emot dem som anser att människan bara är en produkt av arv och miljö, en robot som måste drivas av sina instinkter och lustar.

Vidare anser Frankl att vår generation främst lider av följande två folksjukdomar:

Verklig lycka är en biprodukt när vi finner meningen med livet. även om Frankl kanske inte alltid menar detsamma som vi kristna, så talar han dock om "den andliga delen" av människans personlighet.

Frankl hävdar att det unika som bl.a. skiljer oss från djuren är:

Som ung forskare fick Frankl testa sina teorier i Hitlers koncentrationslãger. Hans far, mor, bror och hustru dog i dessa läger. Han själv hotades av svält, köld och brutalitet i alla dess mest bestialiska former. Hur orkade han och några av hans medfångar överleva? Frankl svarar, att det berodde på den attityd som de intog till omständigheterna.

Frankl hävdar att friheten att välja attityd till omgivningen är "den sista av människans friheter". De som överlevde, hade lärt sig att finna en mening t o m under denna vidriga existensform ex.vis genom att dela med sig av sitt knappa brödförråd åt en hungrande kamrat, eller att välja att inte begå självmord. De som såg tillvaron meningslös förföll, både själsligt och kroppsligt, och gick till slut helt under.

1.4 Samhällsutvecklingens faser

Samhällsutvecklingen har fyra faser. Först kom jägarsamhället. Därefter kom bondesamhället. I bägge dessa samhällen trodde folk blint på prästerna. Men när man tröttnade på att bara bli lovad ett bättre liv efter detta kom industrisamhället som den stora frälsaren.

Folkets blinda tro på prästerna byttes nu mot en ny blind tro på framtidens möjligheter med hjälp av ny teknik, vetenskap och ett rätt politiskt system. Till sist blev det bara industrisamhället med en fri marknadsekonomi som verkade kunna erbjuda stor valfrihet och den efterlängtade välfärden.

Men nu upplever allt fler:

1.5 Morgondagens samhälle

Allt detta har skapat ett vakuum som bäddar för en ny tidsvåg i samband med inträdet i informations- och servicesamhället. Förändringen kommer denna gång att ske inifrån och ut, och den börjar i vårt

medvetande genom att vi blir villiga att tänka i nya banor.

Därmed rasar också på religionens område gamla tankebyggnader och murar.
Vi närmar oss nu en folkväckelse även i Europa, med en mer mogen och personlig tro på Gud, där var och en är fri att "tala sitt eget språk" när han vänder sig till sin Skapare.

De som inser detta och vill tjäna i servicesamhällets anda har chans att få vara med.
Men de kyrkor och organisationer som envisas med att se mer till den egna makten och medlemstillväxten, kommer att gå miste om folkets förtroende.

I slutet av denna tidsålder kommer slutligen mänskligheten enligt Bibeln att ställas inför historiens kanske största och svåraste val. Valet gäller att även i fortsättningen vilja tro och följa Jesus Kristus, eller att avfalla och lyda Antikrist. (serie 2 bild 5.6. samt bild 6.6)

1.6 Två kända personers vittnesbörd

1.6.1 En ateists bekännelse

Bertrand Russel som dog 1970 vid 98 års ålder var inte bara författare och nobelpristagare, utan också hela sitt liv en aktiv ateist. Hans ord i sin sista memoarbok kan därför betraktas som en bekännelse.

"Det Spinoza kallade den intellektuella kärleken till Gud, har alltid förefallit mig som det bästa stödet för ett liv. Men själv har jag inte ens haft den tämligen abstrakta Gud som Spinoza unnade sig.

Jag har älskat en vålnad och genom kärleken till den har mitt innersta blivit spöklikt. Därför har jag begravt det under ett allt djupare lager av gott humör, kärlek och livsglädje. Men mina allra innersta känslor har alltid varit präglade av ensamhet, och jag har aldrig funnit någon gemenskap i mänskliga ting. Havet, stjärnorna, nattens vind över öde vidder betyder mera för mig, än t.o.m. de människor jag älskar högst. Jag är medveten om att den mänskliga kärleken för mig innerst inne är ett försök att undfly det fåfänga sökandet efter Gud."

1.6.2 En kristen vetenskapsmans bekännelse

En annan vetenskapsman som sökte och fann Gud var Wernher von Braun. Som ung ingenjör arbetade han för Nazi- Tysklands krigsindustri med de beryktade V2 raketerna. I slutet av kriget flydde han till USA, där han blev ledare för rymdprogrammet. Braun är ett utmärkt exempel på de människor som blir villiga att tänka om sedan deras falska murar rasat. När han efter Tysklands sammanbrott såg sanningen om Hitler- rikets ondska insåg han både sitt och hela mänsklighetens behov av nytänkande. Vid en tidningsintervju sade han därför: "Vi behöver en större Herre än vi haft i det förflutna. Vår möjlighet att överleva härefter beror på vår öppenhet för det andliga, snarare än det vetenskapliga.

Genom vetenskapen försöker människan tygla naturens krafter. Men bara genom Jesus Kristus blir hon herre över de onda krafterna inom sig själv."

1.7 Botemedlet mot meningslösheten.

Trots att Frankl inte kan betraktas som en traditionell. "kristen författare" så hävdar han att meningen med livet inte är abstrakt. " Var och en har sin egen specifika kallelse eller uppgift i livet och ett konkret uppdrag att fullgöra" Vidare anser Frankl att varje människa är ansvarig för sitt liv.

Han anser att varje människa själv skall ha rätten att avgöra inför vem hon är ansvarig. "De flesta som tror, anser sig emellertid vara ansvariga inför Gud. De tolkar därvid sitt eget liv inte bara med tanke på den uppgift de fått, utan också med tanke på uppdragsgivaren".

Enligt Bibeln kan livet ses som en skola för evigheten. I den kan då till och med varje frestelse få en mening när vi ser den som en utmaning att gå ut som en segrare.

Med denna bildserie vill vi genom kombinationen av bild och text skapa en överblick av Bibelns budskap för att hjälpa dig. Valet av väg är sen helt ditt eget. På så sätt vill vi arbeta i informations- och servicesamhällets anda. Lycka till med läsningen i fortsättningen.

Den här bilden tog främst upp de negativa konsekvenserna av Freuds teorier.
Nästa bild tar upp mer om vår övertro på Darwins utvecklingslära.
Den tredje bilden varnar för övertro på vetenskapens möjligheter.

Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida
besök